Middag på Mollösunds värdshus.

Middag på tu man hand…Jag och K. Så härligt,så trevligt,så länge sedan. K var sambo med min bäste vän och granne M innan han gifte sig med I. När M och I gifte sig tackade jag M i mitt tal för alla väninnor han givit mig. För så är det,jag har blivit väldigt god vän med alla hans kvinnor. Men K är ändå K…min allra käraste och bästa väninna.Vi har funnits i varandras liv i så många år att vi helst vill slippa tänka på hur många. Vi har gråtit,skrattat,delat sorg och glädje och alltid funnits för varandra. Nu bor vi inte längre så nära varandra att vi bara kan slinka in för att säga hej…men trots att det ibland går veckor eller månader mellan gångerna vi ses så finns vänskapen ändå där. i dag bjöd hon mig på middag,det var hennes present till mig. En present jag är väldigt glad över.God mat,gott vin och framför allt några timmars prat på tu man hand. Jag har sagt det förr och jag säger det igen….Mina vänner är bara bäst.